Helg nummer fyrtiotre

   

  

 Söndag kväll igen. Känns som att helgerna springer iväg just nu. Har spenderat merparten av helgen i Omberg med släkten och fantastisk mat. Skratt, lite för mycket rödvin och skrikiga konversationer. Och en farfar med ett stort behov av uppmärksamhet och bekräftelse.

Men det är nåt knepigt med hela ”den där familjegrejen” tycker jag. Att man är sammanlänkade men inte nödvändigtvis har något alls gemensamt mer än en näsa som ser nästan likadan ut. För att vara helt ärlig kanske jag ska erkänna att jag till och med bävat inför den här helgen. Köpte inte biljetter förrän fredag morgon i någon slags falsk förhoppning om att det kanske inte skulle bli av.

Det har, i mitt tycke, tagit lite för lång tid för mig att förstå att jag inte behöver definieras av mina föräldrar och släktningar. Att det är helt okej att inte vilja umgås, att inte ha någonting gemensamt eller att till och med ta avstånd från familj. Och det gäller såklart även det motsatta.

/Sofia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *